Detta går juh bra :)
Innan flytet för 2 månader sen.
Denna togs i helgen. - 23 kg.
En lite tuffare dag än vanligt. Bortgång, åtal och vänskap.
För er som följer min blogg ska jag förklara. Det handlar inte om vikt, längd eller dumping denna gången. Det handlar om något ännu värre. Det handlar om vänskap, kärlek, förtvivlan och ett abrupt slut på en vänskap.
Den 10 Oktober 2009 förlorade jag en vän. Trez hette hon. Hon satt i en bil med sin vän när någon bestämde sej för att skjuta. Ett skott träffade henne i huvudet och puff, hon va borta. Någon kände sej ha makten att kunna avsluta ett värdefullt liv. Hela situationen har varit fruktansvärd. Att inte längre kunna prata med henne när hon står framför mej, att inte kunna skicka ett sms eller ringa för att få ett svar tillbaka. Jag träffar fortfarande hennes föräldrarr och syskon. Det bandet är starkare än nånsin men på bekostnad av Trez liv. Det är inte rättvist!
Idag väcks åtalet mot skytten, Peter Mangs. Rättegången planeras att börja om en vecka.. Idag blir alla förhör officiell handling. Nu kan vi läsa allt som sagts.. Jag har letat upp mängder av tidningsaktiklar som skriver. Men för er som inte kände Trez, det finns faktiskt en person bakom alla löpsedlar. Personen är min vän. Det gör ont, så ont. Jag sitter och minns tillbaka på när samtalet kom. När man föll ihop. När man ställde sej upp igen. När man skulle meddela vidare. När frågorna började strömma in... Frågor som det inte fanns svar på! Idag får vi svar, hoppas jag. Idag kanske man kan börja lägga allt bakom sej och blicka framåt och istället minnas allt bra och sluta fokusera på hur hon försvann. Vissa dagar är bra, andra är hemska.
Det finns så många saker som jag vill visa henne, berätta för henne. Hon hade varit så himla glad för min skull om hon fått veta att jag gjort operationen.
Idag ska jag umgås med en annan fin vän, Nilla. Hon finns där även fast jag är ett vrak ibland.
